Annars går nu dagarna fort tycker jag, bara den veckan jag varit hemma har gått fort. Att vara hemma för mig går som regel väldigt sakta. Men nu har jag sovit mycket, pga feber men också virkat en hel del. Så det har gått helt ok att vara hemma från jobb, trots att det är det sista jag föredrar.
Kroppen börjar bli stor nu och lille ligger och sparkar och håller mig vaken under natten. Känner av foglossningar som bara den, men det är nog mer denna veckan för jag varit i lite aktivitet. På jobbet så är man ju upp, ner, fram och tillbaka hela tiden. Så då känner jag inte så mycket av det. Längtar till att komma tillbaka till jobbet. NU har ju mycket av personal problemet löst sig och jag kan gå ut i perm i lugn och ro. Dock så måste vi få in en del vikarier som är duktiga och som kan jobba mycket mer än stora procent av dem som vi haft till nu.
Idag blir det mest virkning på schemat, skall kanske ta mig en gå tur ut med fruen. Sen blir det lite jobbing, månadsplan och så vidare. 10 veckor kvar så går jag ut i perm sån ca. Så på torsdag skall jag få dokumentation av doktorn att jag är gravid i över 26-veckan (är nu i vecka 27) och kan då söka om mammapengar. Allt det där mamma, bebis pratet känns fortfarande så overkligt. För när jag sitter här och skriver och han inne i magen är lugn så är det ju som vanligt... tror inte helt att det där med att bli mamma kommer gå upp för mig för ens jag är hemma igen från sjukhuset.
tjipp så länge
här hade vi precis satt in den sista försöktet:)
