fredag 27 maj 2011

Hur lyckades du?


Idag fick jag en fråga av en kär vän som löd "hur lyckades du". Så klart vet jag vad denna tjej syftar till, nämligen kroppen. Inte det "hur lyckades jag att se ut som jag gör eller inte gör", utan denna fråga handlade om hur jag lyckade gilla mig själv. Jag har skrivit om det tidigare men det är ett stort tema, med många svar och många vägar att gå. De flesta av oss har haft tankar om att det är något som man borde ändra på med sitt utseende eller som personen man är. Men varför skall vi det och varför vill vi det egentligen? Jag är en av dessa människor, som under många många år stävat efter något som är orimlig och inte helt dit jag egentligen velat. Att plåga sig själv genom olika tekniker för att uppnå det bästa, men det man gärna glömmer bort i denna process är det faktumet att du bara kan bli det bästa av dig inte någon annan. Men trotts det så jämför vi med andra, ser på andra och hon eller han har det så mycket bättre än jag eller ser så mycket bättre ut en jag. Men nu är det så att vi är födda med den dispositionen att den du är, är den du är. När vi föds så är inte några av oss inprogrammerade med koden "lyckas" och andra med koden "sträva hela livet efter det orimliga". Nej! Vi är alla födda med samma förutsättningar, men det är kulturen, samhället och din primärsocialisering och uppfostran som formar dig. Så där är några mer lyckligt lottande än andra, den som har tur får en uppfostran trygg som få och får ett självförtroende som inte går att rubba (nu är det inte bra med överdrivet självförtroende heller, då den ofta utger sig att se falsk ut). Men vi andra då.., några måste förhålla sig till saker som vi inte själva valt, som gör att självbilden blir hackad i bitar. Andra har en bra start men den sekundära socialiseringen sätter dig på plats och självbilden blir präglad av den.
För att man skall komma sig på fötter igen, så finns det tyvärr ingen enkel "hokus pokus" väg. Det finns ingen gyllende medelväg heller inte en grönare sida. Det är egentligen helt upp till huvudet ditt, att man bestämmer sig, och genomför det man vill. Det är ingen annan som kan göra det åt en, men man har gott av att folk tror på en. Att få tips, råd, tröst och någon man kan skrika ut frustrationen på när det behöves är dock nästan helt avgörande. För vi är bara människor, vi är gjorda att leva tillsammans. Därför är vi så beroende av varandra och varandras kärlek, närhet och erkännande. Jag kan bara tala ut av egna erfarenheter, men jag skall försöka börja en berättelse som säkert kommer att gå igen i denna blogg.
Hur jag "fann" min väg, var inte direkt något jag fann, heller ingen permanent. Jag har slitit som många andra med diverse kroppsliga fixeringar. Men jag tröttnade, jag orkade inte och vet med mig att detta destruktiva tänkande alltid kommer att prägla mig. Men som tidigare skrivet vi lär genom livet och vi "avlär". Jag kom ingenstans med det jag höll på med, fick inga bättre prestationer i träning och gillade mig själv gjorde jag inte mer. Men för mig var svaret egentligen ganska enkelt, att se andra ha det bra och klara att prestera det dem vill, fick mig att inte vilja vara sämre! Men det tar sin tid och övertalande innan man faktiskt börjar en väg till att ha det bra, för det är så mycket lättare att ha det dåligt. Men att via sunt kosthold och träning kunna prestera så måste du ha det rätta sättet. Detta handlar inte om en diet, det handlar inte om en period heller inte något som tar slut. Utan detta handlar om hur jag valde att leva min livsstil! Jag älskar mat, jag älskar träning! och var är inte träning + supert toppen kosthold? jo lika med SANT! Den livsstilen jag nu har så äter jag det jag älskar och tränar den mängden jag menar jag har gott av utan att överdriva. Men det handlar om kontroll och fokus, inte överdriver på något sätt. Men när man vet vad man gör och har koll på sig själv, så tappar man den inte plötslig. Att man tar sig "fri" från vardagen ibland, det är bara bra, men man skall inte tappa bort den för det.
Men nyckeln i det hela är att man:
1) måste vilja tillräckligt
2) tro på dig själv
3) du MÅSTE gilla dig själv hela vägen dit du vill och inte bara "resultatet eller målet i ditt huvud" för då blir det fort något du gör en period.

Detta är inget recept på något sätt, utan egentligen bara tankar som jag menar är ganska grundläggande och har fungerat för mig. Nu är inte jag någon typ av super människa men jag har det faktiskt bättre med mig själv efter att jag gjort ändringar i mitt tänkande. Det viktigaste för mig under denna resa har varit att jag mer och mer lär känna mig själv. Jag börjar veta vem jag är vad jag vill och inte. Tänk så skönt, 25 år och nu börjar man fatta;)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar